Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigrid och Malin behöfva mig, och sedan skall jag gå till
sorgehuset och suga till, att ingen, utom far, kan härifrån
följa morbror till grafven; du ser förvånad ut ? Har du ej
under ditt vistande på orten sett, att äfven qvinnorna följa
de aflidne till deras sista hvilorum; är ej slägt och
gilleslaget stort nog att bilda ett anständigt likfölje, så
begraf-ves liket på söndagen och bud går kring hela byn, att
hvar och en, som ämnar sig till kyrkan, må först infinna
sig i sorgehuset och der sluta sig till liktåget; undfägnaden
är en sup med socker- eller brödtärningar.”
”Har du deltagit i denna välfägnad?” skämtade Johan.
”Javisst, då jag första gången följde hk, bjödos såväl
jag, som de öfriga fruntimren, en klar gulbrun vätska i
små spetsglas med socker till; jag tog en klunk, i tanka
att det var vin” — —
”Nå?”
,1Det var malörtsbränvin, tillsatt med Hjernes
testamente ; jag känner ännu hur besk jag är på läpparna,”
sade hon och sköt lekfullt bort den smekande älskaren.
”Således skall jag ej säga ett ord till far förrän efter
begrafningen ?”
”Nej, Johan, ej ens förrän efter brölloppet tilLTor
Matts; far, såväl som alla i socknen, undra huruvida Tor
skall våga bjuda någon af brudens fordna vänner och
bekauta; att ingen af dem antager bjudningen är en
af-gjord sak; far har uttalat sin önskan härvidlag, men är
nu sjelf, dels genom detta och ännu mer genom
Magnussons frieri, i en sinnesstämning, föga lämplig för våra
önskningars uppfyllaude. Gå nu in till far, min egen stygge,
snälle Johan; jag skall endast gå och säga moster, att
förningen här på bordet kommer henne tillgodo, fastän
ingen af oss flickor kunna bevista begrafningen. Jag
kommer tillbaka innan def blir mörkt!”
Hon nickade leende åt honom och ville gå; på
tröskeln vände hon sig om. Johan öppnade sina armar, hon
flög deri och hviskade under tårar: ”Johan, äfven du
fruktar, jag k inner det, känner det i mitt eget klappande
hjerta, fastän du vill dölja det. Du känner min far lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
