Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 4. Geologiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med vågformig yta, vilken sänker sig mot havet i en längs
kusten löpande lång tvärbrant, Darling Range och dennas
fortsättning norrut. Framför denna brant ligger en
nedsjunken strimma lågt land, bestående av paleozoiska och
mesozoiska lager och på sina ställen genombruten av
basalt, och framför detta ligger åter invid kusten ett smalt,
ibland helt försvinnande gneisstråk. Vid Irvinfloden
innesluta de nämnda sedimenten även ett kolområde.
Gneisveckens strykningsriktning är i Australien allestädes
meridional och skulle alltså vid anslutning till Främre Indien
ändras till nordöst—sydvästlig, d. v. s. bliva parallell med
där rådande huvudriktning.
Inom Australiens östra del löpa de huvudsakligen under
stenkolstiden sammanveckade australiska Kordillererna
längs kusten med riktning från söder mot norr. De
avslutas i norr av ett mot väster kulissaktigt tillbakavikande
veckningssystem, vari de särskilda vecken bibehålla den
nord-sydliga riktningen. I likhet med kulissvecken
mellan Hindukusch och Baikalsjön anger detta
sammanskjutningens gräns åt denna sida. Andernas storartade
veckning, som börjar i Alaska och sträcker sig genom fyra
världsdelar, når här sin avslutning. De västligaste
kedjorna i de australiska Kordillererna äro de äldsta, de
östligaste de yngsta. Tasmanien bildar en fortsättning på
detta veckningssystem. Beträffande bergskedjornas
struktur är den om en spegelbild påminnande likheten med de
sydamerikanska Anderna av intresse; i Anderna äro
nämligen de östliga kedjorna de äldsta på grund av
bergskedjans läge på andra sidan om polen. I Australien saknas
emellertid de yngsta kedjorna, vilka Suess återfinner i
Nya Zeeland.[1] Veckningen räcker visserligen ej heller här
ända in i tertiärtiden, ty »enligt de flesta nyzeeländska
geologers åsikt infaller den maoriska bergskedjans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
