- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
66

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riddarne och deras gäster tystnade och blickade mot dörren,
dftr skymtade grå kjortlar och nötbruna kvinnokinder under
grofva hufvuddukar.

Brödernes sinnen voro upphettade och deras hjärnor yra
af vin och mjöd; hvarje tung tanke var försvunnen från den
stund, då ur bärstolen hoppade tvenne apor i kvinnodräkter,
detta var ett kamratputs, väl värdt en munter dryckesfest.

Nu sprungo riddarne upp, och med gälla skrik hoppade
aporna upp på bordet, vältande omkull bägare och
silfver-tumlare.

»Främmande tjänstepigor ha smugit sig in här!» sade en
sven till mor Otta.

»Kör ut dem! Icke må de störa ädle herrars lag»,’ sade
den blinda, men tystnade med ens och lyssnade med handen
vid örat Den ena främmande tärnan hade ropat ett par hotande
ord till tjänarna.

Ett styggt leende öfverfor den blindas ansikte. »Den rösten
har jag hört förr en gång, och hvem hon än månde vara, skall
hon nu få betala mig det piskrapp, hon gaf’ mig», mumlade
mor Otta.

Och på hennes befallning blefvo de två objudna gästerna
bänkade nere vid dörren. Vin måste de dricka, fast deras
läppar ej öppnade sig till ett enda ord till svar på de rusiga
riddarnes ohöfviska tal, men tärnornas ögon spejade jämt efter
en utväg att komma ur salen, där de nedbrunna ljusen började
spraka i ljuspiporna och elden på härden glödde svagt i det
tilltagande mörkret.

De bruna flickornas stumhet äggade bröderne, men gästerna
tröttnade på skämt, som ej besvarades, och lemnade salen; mor
Otta följde dem efter. Stumma sutto ännu de två tärnorna,
som Eskil och Sone knäsatt i gillessalens mörker.

* *

*



Morgonen efter den galna festen på Ågård kommo tjänare
därifrån till Hafsborg bärande en grann bärstol och medförande
hälsningar från riddarne, att krigskamrater bringat dem
konungens bud att ett uppror utbrutit i landet och att de genast måste
ut med krigshären, och nu bådo de ädle riddarne sina fästmör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free