- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
162

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Här sluta anteckningarna. Antingen har minnesboken vid!
en brådskande flykt blifvit glömd af den olyckliga unga damen
eller också har hennes befriare kommit och öfverraskat henne
utom slottets murar och det blifvit henne omöjligt att medtaga
några af sina tillhörigheter. »Baronessan» var tydligen alldeles
ruinerad, därtill den sista af ätten. Godset har öfvergått i
främmande händer och kanske blifvit etyckadt, då slottet, trädgård
och minnesvården möjligen råkat i helt förfall. Skåpet har
kanske blifvit såldt på auktion samt varit i många händer, innan
den förmenta svartkonstboken blifvit funnen och skrämt skåpet»
dåvarande ägare att så fort ske kunde bortplottra detsamma
till någon annan.

Arbetet med att tyda och öfversätta den krångliga, samt
här och där af fukt angripna, handskriften hade under de
följande dagarna så helt och hållet upptagit min uppmärksamhet,
att jag ej gaf vidare akt på hvad som föregick omkring mig,
eljest skulle jag bättre ha förvarat mina tillhörigheter. Jag
märkte visserligen, att det under den sista dagen, då jag var
sysselsatt med slutet af min öfversättning, inträdt en stark
förstämning hos mitt värdfolk; men då dottern uppgaf, att deras
ena ko blifvit så sjuk, att en klok måste dit för att bota
kreaturet, fann jag detta vara en giltig anledning till deras
sinnes-förändring. Jag såg från mitt fönster äfven en skymt af den
kloke och tyckte att det var samme man, som jag några år
förut sammanträffat med på en annan ort och hvars svartkonstbok
jag genom min öfvertalnings och några silfverslantars förenade
makt lyckats att ett par minuter få håll a i mina händer. Denna
tid räckte dock mer än nog till för att i den förmenta
svartkonstboken upptäcka en tysk almanacka från förra
århundradet, tryckt med röda begynnelsebokstäfver till de furstliga
personernas namn samt i öfrigt prydd med nätta teckningar af
djurkretsens bilder. Mannens namn hade jag glömt, men ej
hans utseende, och då jag visste, att han fattat agg till mig för
det jag för honom uppläste kalenderns titelblad på svenska och
därigenom rubbade hans fasta tro på den för honom
hemlighetsfulla bokens stora kraft, kände jag ingen lust att förnya
bekantskapen med honom.

Det blef tämligen sent på kvällen, innan jag afslutat
öf-versättningen, och hela huset hade gått till ro, då jag lade mig;
följande dag tänkte jag styra min kosa åt annat håll. Jag in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free