Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycktes komma grefve Dan att glömma, att hon blott var på
fjortonde året. Han såg så intresserad ut, där han halflåg i
salongens chäslong och pladdrade med Ada, att Gudrun
stundom trodde sig ha drömt den lilla Bcenen med munken
förli-den natt, och tanken liksom flydde bort från den tjusande Dan
till synen af skuggan i biblioteket, en tilldragelse, som blifvit
trängd i bakgrunden af hennes nu medvetna kärlek till den
unge, sorglöse grefven.
Kunde det varit han, som osedd följt henne till
biblioteket? undrade hon.
»Kära Gudrun, drag icke så därihopdinaolympiskaögonbryn;
det inverkar på min vilja, så att jag känner mig manad att på
mina utdansade ben och fötter gå till biblioteket och läsa
krigsvetenskap, fast jag vet, att denna kraftanstängning blefve min
död!» sade han, plötsligt af brytande sitt prat med Ada och såg
kisande bort till Gudrun, som satt vid det ena fönstret och
knypplade.
»Till biblioteket?» Gudrun lyfte hastigt upp hufvudet och
bleknade.
xJaa, jag skulle egentligen först göra några studier i
fa-miljearkivet», halfgäspade Dan.
»Arkivet får du ej röra!» förklarade Ada viktigt
»Nå, så kunde jag väl få en bok med mig på mitt rum i
afton.» Dan halfreste sig som om han ämnade gå. »Jag såg
för en tid sedan en gammal kyrkhi6toria, som jag har lust att
titta i.» Blicken gled åter kisande bort till Gudrun.
»Jag vet hvar det där verket står, jag såg det hftr om
dagen», sade Gudrun med tillkämpadt lugn, »jag skall gå efter
första delen åt Dan samt på samma gång hämta mig någon
gammal roman.»
«Å, för all del, min Tidderlighet tillåter mig ej . . .!» Men
Gudrun hörde ej på honom utan skyndade ut ur salongen förbi
det bezique-spelande grefliga äkta paret.
»Hvad ha ni för er, barn?» frågade grefvinnan, ordnande
sina kort.
»»Ta, hvart tog Gudrun vägen? Fasligt rastlös flicka!»
muttrade grefven och spelade ut. »Hon rör väl ej vid vårt arkiv? Här
nämndes biblioteket!» tilläde han ängsligt och ropade på Dan.
Grefven hade ej gifvit akt på att denne, med en för
honom ovanlig skyndsamhet, ilat efter Gudrun, och att det just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
