Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen till grannen, men den halffärdige byggnaden fick stå och
förfalla, emedan den ej passade till någonting.–Nej, hon
måste hålla ut!
Far och mor ville ej heller att hon skulle stanna på halfva
v&gen — hvad skulle de göra med henne nu där hemma? Nej,
hon måste gå vidare på den valda banan!
Olli hade kvinnliga kamrater, som skaffade henne fribiljetter
till billiga platser på teatrarna; hvarför skulle hon då icke för
de målade kulisserna, för lampsken och bengalisk belysning kunna
glömma hvitt månsken öfver mogna, vaggande kornfält? Hon
skulle bara vara ihärdig, så skulle hon vänja sig af med att
midt i ett bullrande orkesterstycke höra långt, långt i fjfirran
skördefolkets visor om skogsfrun, blandas med syrsornas starka,
osynliga kör samt prasslet af ljuft doftande kärfvar, och när
hennes inre öra blef befriadt från dessa toner, då skulle säkert
också hennes öga vänja sig vid åsynen af teaterbönder, utan att
finna dem ömkansvärdt löjliga.
Den klara luften öfver slätten bär alla ljud vida omkring;
därför blifva slättens barn ett tystlåtet folk, som ej ropar ut sin
sorg, saknad, smärta eller fröjd, sina tvifvel och kämpande tankar
för himlens vindar. Olli behöll allt, som rörde hennes inre lif
för sig själf, och icke ens far och mor finge se mera än de yttre
konturerna af denna värld, som omgaf henne. De väntade ej
heller något mera af hennes bref än att veta, om hon lärde sig
mycket samt att hon kunde reda sig med det knappa underhåll
och de matvaror, som sändes henne från hemmet.
Olli klagade aldrig och nämnde aldrig ett ord om sin trånga
osunda bostad och den knappa kost, hon där måste tillbyta sig
mot de skånska skinkorna, fårbogarna och limporna; föräldrar
och bröder visste ej, att hon till hälften var tjänarinna i den
fattiga familj, hos hvilken hon fick bo fritt, de visste icke att
hennes kontanta underhåll ej kunde räcka mera än till lektioner
samt nödiga kläder. Och äfven om de vetat allt detta, skulle de
ändå ansett hennes belägenhet för ett helgdagslif med idel nöjen
och förströelser, jämfördt med deras eget karga och mödosamma
leinadssätt.
Kornelius och Elsa sågo klarare i saken och förmådde tant
Evelina att i någon mån förbättra Ollis ställning, men fröken
Liljenborg var för långe sedan trött vid den slutna,
förbehåll-eamma flickan, squi aldrig vann anklang i de sällskapskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
