- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
369

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon steg upp och tog mekaniskt vägen mot ängen, klef
öfver bäckens sviktande spång och böjde sig ned efter en
utslagen kalfleka, som lyste vid bäckens rand.

»Nio slags blommor, det gäller om jag nu kan urskilja
dem från hvarandra!»

Sommarskymningen, tystnaden, ensamheten samt
barndomsminnenas makt fångade för stunden hennes tankar och hon
hän-gaf sig villigt åt den ljufva mystik, som kringsväfvar
midsommarnatten. Långsamt valde hon sina blommor. Den blekröda
Maria-handen var lätt att urskilja, likaså ängbollen och
midsommarörtens orangefårgade mjuka blomkronor. Stenbräckans
mandeldoft’- förrådde hvar hennes hvita, fina kalkar höjde sig,
och invid bäcken blommade hoptals af förgät mig ej,
smörblommor, koskällor och stellarier.

Stum, för att icke störa blommornas magiska förmåga att
•denna natt draga undan en flik af det förhänge, som döljer
framtiden, gick hon med sin bukett tillbaka öfver spången.

På sin förra plats, på stenen i Björkhagen, ville hon binda
sin mystiske krans; ingen skulle här störa hennes förehafvande.
Det måtte vara öfvertro eller hvad som helst, men nu ville och
■skulle hon söka att kasta en blick in i framtiden.

Tora tog plats på stenen och började binda sin drömkrans,
«nen tankarne gingo jämt tillbaka till Lars i Tallhult, och den
makt han fått öfver hennes far. Hon stampade vredgad med
foten i marken. Kunde hon då ej bli fri fur att tänka på den
lede procentaren!

Hon försökte föreställa sig sin framtid, skild från de sina
och fosterlandet, men då hisnade hon till, som om hon
befunnit sig vid en tom, gapande klyfta, och namnet Harald var nära
att bana sig väg öfver hennes läppar i en kväfd snyftning.

»Tora, får jag säga dig ett par ord», hviskade det då
plötsligt bakom henne. »Tora, jag har visserligen skrifvit
tidningsartikeln, om hur socknens fattighjon hår säljes till de
minstbju-dande, men — »

Med den färdigbundne kransen i handen reste hon sig
med ett ryck från stenen och vände sig mot den unge
kandidaten; hennes läppar öppnade sig till svar, men vreden öfver
den handling, till hvilken han bekände sig skyldig, blandades
med hennes vilda trängt än efter att få blicka in i framt iden och
gjorde henne fortfarande stum.

Wigrtröm, Från Eerresäten och Bondgårdar. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free