- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
380

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Se bara på!# Hvar har du gjort af Lars, Tora? Har han
träffat dig i kyrkan?»

»Nej, Gud bevare mig! Kanske han står nere vid källan
och offrar», svarade Tora sk&lmaktigt.

Elsa tycktes fattas af en plötslig fruktan. »Jag har satt
Visp-Lisas pojke te att passa på systers tös i den där gården
te höger om vägen, där vi hålla med hästarne. Kommen dit nu om
en halftimme och ta en bit frukost ur matsäcken! Jag får nappa
fatt Lars!» Brådskande satte Elsa af mot källan, så att kjolen
stod som ett segel efter henne.

Ingen människa syntes nu i nSrheten; det hade blifvit
frukostdags för både byfolk och pilgrimer. Det unga paret glömde
tidens lopp, i denna solvarma friska morgonstund, som kommit
med lifvets bästa guld, kärlekslyckan, till dem, och när Tora
ändtligen erinrade sig Elsas frukostbjudning, måste de taga en
genstig fram till gården, för att ej låta henne vänta allt för länge
på dem.

Gångstigen förde rakt fram till gårdens vagnsskjul bakom
en lada, Elsas röst hördes därifrån med vredgadt tonfall.

»Se här, en viska te att gno gyttjan från stöflarne!»
hörde de henne befalla. »Att du inte ens kunde låta de fattiga
styfrarne i offerkällan vara, utan att du skulle försöka draga det
där nätet te dig, din! — Jag vill inte säj hvad jag menarI»

»Det var bara min egen blanka enkrona, som du haft
tösung-en te att hifva ut. — Den låg invid själfva brfidden och kunde bli
stulen af b vem eom hälst», svarade en skygg karlröst längre inne
i skjulet.

»Af hvem som hälst», härmade Elsa. »Men, Lars, tacka
du din lycka, att jag kom ensam te offerkällan och eåg, hvad du
ämnat göra! Jag hade just mött tidningsekrifvaren Harald Holm
arm i arm med Tora, haD8 fästmö, du. .. Om de två fått nys
om ditt eätt att offra te Olof, hade du i morgon dag kommit att
stå i tidningen.»

»Holm — Tora! Elsa, k fl ra svägerska — för din döda
systers och hennes barns skull tala — tala icke så högt! Gör
mig inte rent af olycklig!» jämrade Lars.

»Ja, för släktskapens skull får jag väl ta och gifta mig
med dig, eljes går du rakt i fördärfvet» förklarade Elsa resolut.

— »Sa’ du något, Lars?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free