Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Lägg dig ej i saken, far! Har någon orätt skett mig, eå
är här allt den som försvarar mig.» Ella stod med glödande
kinder och vidgade näsborrar, blickarne flögo omkring bland
ynglingarne, eldande dem till strid. Sä mäste en lejoninna
känna pulsarne slä och blodet brinna, när lejonen mäta sina
krafter, henne till behag.
Annu aldrig hade det lyckats Ella att fä Olaves invecklad
i ett slagsmäl för hennes skull, nu — nu skulle han slå ett slag
och — vinna.
Hela församlingen kände sig upplifvad vid den häftiga
ord-vexlingen, och liksom den brusande hafsstormen böjer stranden»
träd alla mot ett håll, så böjdes hvarje rygg, sträcktes hvarje
hufvud fram mot kämparne. Ingen rörde sig ur fläcken, hvarken
man eller kvinna, detta var en repris af Bältespännarnes
nappatag. Marja bad tyst, att ingen måtte draga knif.
Nu rusade Olaves och sjömannen mot hvarandra, den senare
med knutna händer, och det v$r hans olycka. Olaves kände ej
mer än ett sätt att brottas, och det var liftaget. Han slog sina
seniga armar kring motståndaren, klämde till han refben med
sina järnfingrar, lyfte honom ett par fot från marken och slängde
honom därpå handlöst i backen, så att stöfvelsulorna vände»
i vädret.
»Jo, jag känner det där taget!» utbrast Anders i liflig
beundran.
Allt hade skett i en handvändning; men segraren stod befedd
att möta ett nytt anfall, då ropet: »Länsmannen kommer!» brusade
öfver församlingen som en afkylande vind.
(Jtan att se h varken till höger eller vänster gick länsmannen
fram till auktionsbordet, ärligt bemödande eig om att se så
likgiltig ut som möjligt, fast där äfven i hans ögon brann en gnista
af ku fvad stridslust.
Auktionen började, och i de lättrörlige blekingssinnena
efterträdde köplusten och det eggande i auktionsropen bardalekens
mäktiga tjusning.
Olaves stannade med sitt anbud för den stora eken, hvars
pris stegrades af de två sjömännens anbud, nu och då uppmuntrade
af någon bonde som ville se, hur högt Olaves vågade sig. De
tyckte om att höra denna unga, friska stämma för första gången
höja sig med en viss metallklang.
»Gry i ungtuppen!» skrattade Anders, glömmande alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
