Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan lifsmål.
TMTSgft rån rummet ned inunder trängde ljudet af pianomusik*
sång och små skrattsalfvor upp till Karins kammare.
Den var inredd på vinden med utsikt öfver åkerfält*
små skogsdungar och landsvägen, som hvit och dammig
drog sig i en stor kurva ut från staden och försvann
bakom en liten framskjuten husgrupp af halft landtligt, halft
stadsaktigt utseende.
Karin Olsson stod strax intill det tämligen stora fönstret
och med blicken så ihärdigt fästad vid denna husgrupp, som om
hela hennes tankelif samlats omkring den samma. Hon tänkte
dock på många andra ting, fast äfven husgruppen hade sin del
i de växlande skuggor, som drogo öfver det mycket regelbundna,
men föga hjärtevinnande ansiktet.
Hon var klädd i en dyrbar supédräkt, siden kläd ningen
frasade vid hvarje rörelse af den starkt byggda gestalten, mot
hvilken händerna föreföll barnsligt små och veka, fast saknande
synnerligen vacker form. Fingerspetsarne hade ett underligt,
uppstudsigt uttryck, och de fina genomskinliga naglarne voro
korta och tvära; handlofven var smal, men armen rundade sig ej,
utan stack smal och knotig fram ur den sky af svarta
silkes-spetsar, som garnerade den halflånga klädningsärmen. Hufvudet
var vackert och skulle hafva varit ännu vackrare, om ej den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
