Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, men något i den vågen skola ja alla män ha, och ri
ft vara glada, nftr det år så oskyldigt som nya stöflar. Jag
tyeker det måste vara en stor plåga, han ålägger sig, en plåga,
som ej motsvarar grannlåten.» ’
»Da får ej tro honom vara en narraktig sprätt, ty det
vore att göra honom stor orätt; men han tycker sig aldrig ft
skodon, som passa till foten, därför att han ej underkastar sig
obehaget att ordentligt »gå ut» ett enda par. Men da kan nog
tänka, att jag ställer om saken med skomakaren.»
»Så han, din man, får igen sina gamla 6töflar för nyal
Afven du, min Brutus!»
»Det tillhör väl den gifta kvinnan, kan jag tro. Det lår
ju ligga i vår natur att vara listiga, falska och lögnaktiga —
men oändligt älskvärda, bedårande och så vidare.»
Elin steg upp på en trädgårdsbänk för att spana efter
orsaken till en uppkommen stockning i den hittills regelmåaaiga
trafiken emellan ladan och kornfältet. Odas blickar följde en
flock svalor, som under gällt kvittrande ströko i låg fljkt fram
och åter, som om de uppförde någon lustig lek.
De två kvinnorna undveko att se på hvarandra.
»Hvar har du dina gossar?» frågade ändtligen Oda.
»Hos min mor. Där vid öfverkörseln till åkern har den
ene drängen kört omkull med sitt lass. Där är gräl — de
slåss. Jag skall...»
Elin sprang mot grinden.
»Nå, hvarför springer du ej dit och återställer ordningen«,
frågade Oda häftigt, då hon såg Elin plötsligt hejda sina steg
vid trädgårdsgrinden. »Jag hoppas, du ej anser dig skyldig att
stanna hos mig.»
»Nej, men Bengt är troligen ...»
»Som bäst i färd med att spela biljard med min man.
Gå du bara och återställ ordningen bland drängarne!»
Oda formligen darrade af otålighet; hennes fött er plöjde ftror
i gruset framför trädgårdshäcken. »Hvarför kommer da ej ur
stället, Elin?»
»Svärfar skulle ställa till ett häftigt uppträde, i fall jag
på detta sfitt grep in i husbondens makt. Jag har ej annat att
göra nu än att låta karlarne slåss, tills de bli vänner. Men na
kommer ej ett lass korn mer in i afton, och i morgon få vi regn,
solen går i säck och svalorna flyga ju nere vid marken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
