Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan gamla Kitta dog d&r i förra veckan. Är du i ordning
nu. Lasse?»
»Ja, Sjöbom kan lägga eig nu; vi ha ju bara en liten
ljusbit kvar nu på vårsidan, så du får lfigga dig i mörkret,
Sjöbom.»
»Ingen rädder hår! Hvar har du dina krokodiler, Lasse?»
»Redigt inspärrade. Tänker, att de ej bryta sig ut.»
»Jag borde vål se, om de åro fullblodsras.»
»Ja, i morgon vid dagsljus; de äro så ilskna nu.»
»Nå, då går jag väl till kojsi»
»Jag skall följa dig in, så du finner sängen.»
»Snäll gosse, den Lasse! Godnatt, Larsa mora!»
»Tror du, det lyckas, Lasse?»
»Han somnade, så snart han fick båda benen i sängen; vi
skulle om en stund kunna bära bort honom, mor.»
»Det ville jag nästan hällre vara med om. Gaf han inte
akt på, att sängens hufvudgärd står rakt intill kammersgluggen?»
»Där hade jag hängt min skinntröja. Är Greta på sin
post?»
»Ja, i kammerset. Står hans flaska på bordet vid sängen?»
»Förstås, och där har jag ställt i ordning.»
»Så gör slut. — Jag skall komma in med ljuset.»
Lasse gick försiktigt ur stugan, där modern blef ensam
sittande i mörkret. En stund förgick, och så höjdes ett
för-tvifladt ångestrop från kistkammaren. »Hjälp, hjälp, Lasse!
Gamla Kitta! Åh, hjälp!»
»Sjöbom, bekänn dina synder! Jag skall komma med
ljuset,» ropade Larsa mora, tände skyndsamt en talgdank och
klef in till gästen, som fäktade vildt med armar och ben.
Det dunkla, flämtande ljusskenet föll öfver bordet, där
fickflaskan stod, samt öfver en del af sängen. Sven Sjöboms
skräckslagna blick skådade ett oformligt djur, hvars like han
aldrig sett; ett djur, som i sitt fiskgap hade hans flaskhals, och
rundt omkring på kistorna lågo eller sutto likadana vidunder.
Med ett gallskrik for Larsa mora baklänges och blåste
därvid ut ljuset.
»Krokodilerna ha luktat konjak och brutit sig in och
druckit sig fulla! Rädda lifvet, Sjöbom, och spring ut genom
fönstret! Lasse har redan gått på arbete. — Ack, detta blir
vissa döden!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
