Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drog sig omedvetet tillbaka. En fråga upptog henne helt och
hållet Hade detta drag af l&ttfftrdighet alltid funnits i hans
ansikte och ton, eller hade denna flicka väckt upp till lif allt
sådant, som hållits nere genom den rena andan i hans hem?
»Vi skola icke förlänga detta gagnlösa ordskifte, min vän»,
sade hon med en kvåfd suck. »Blott ännu en fråga: Når ämnar
du gifta dig med — henne?»
»Vesta vill icke gärna stanna hos modern längre, nu sedan
hon begriper. — Ja, du förstår.» Nu kunde Alex ej dölja sin
förlfigenhet.
»Jag skall vara färdig att resa inom en vecka», svarade
modern vänligt
»Du vill flytta härifrån?»
»Hör, Alex!» utbrast hon med harm, »du tror dock ej, att
du kan erbjuda din mor ett dagligt umgänge med — låt mig
säga fru Olzoff?»
»Kära mamma, du måtte vål ej föreställa dig, att jag
tilllåter den gamla hexan att sätta sin fot inom tröskeln till mitt
och min hustrus hem?»
»Denna hustru år dock *hexans’ dotter; glöm ej det Alex!»
»Jag har ej glömt det, men både Vesta och jag önska att
glömma det; därför hoppas vi, att du—»
»Skulle blifva behjälplig till detta. — Nej, min kåre,
färgblinde vån, här har din mor ej längre någon plats; du och jag
måste nu i yttre måtto skiljas för att undgå den ännu tyngre
sorgen af en inre, ohjålplig skilsmässa. Du måste bli så till vida
ensam i huset, med den hustru du valt, att icke ens skuggan af
din mor faller emellan dig och henne.»
»Men det kommer ju att se ut, som om en brytning egt
rum emellan dig och mig, och däraf kommer Vestas anseende
att lida här i staden.»
»Jag reser i nästa vecka till Skåne till min bror. Han år
ju enkling, och som du vet, vill han gärna ha mig till att bestyra
sitt hus. Har du omtalat ditt tilltänkta giftermål för någon?»
»Nej! Vesta är så skygg, hon vill ej veta af någon offentlig
trolofning; lysningen kommer som en fullständig öfverraskning
för vår goda sladderhåla.»
Ett bittert leende drog öfver fru Elms läppar, hon vånde
sig tyst bort.
»Du har hört en hop skvaller om Vesta ! Du tror, att hon ej
är oskyldig?» for han upp, retad af moderns förbehållsammatystnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
