Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frestelser; därför beslöt hon,, att hon sjftlf — och naturligtvis
äfven Olga — skulle stanna hos Henrik, åtminstone tills han
uppnått sin myndighetsålder...
Ungdomen år som vårsolen, den bleker hastigt ut starka
färger. Min varma kärlek till den fagra, bruna
sammetsblom-man bleknade under följande år. Jaktpartier med
njutnings-lystna kamrater, baler, där hvita, blottade skuldror och armar
väckte sinnlig åträ, förde mig åter — i skogsfruns våld.
Då och då smekte jag visserligen de två växterna, men
alltid med ett skeptiskt smålöje, och att bedja... Nej, sd
’barnslig* var jag ej längre.
För öfrigt ville den unga pelargonian ej taga riktig fart;
hon växte långsamt detta andra år och satte ej några knoppar.
Jag förlorade intresset för henne.
Den unga rankan växte däremot fort, blef flyttad i en
vin-kast i mitt drifhus, där hon klängde på, så att min
trädgårdsmästare sade mig, att den borde tuktas hårdt, om den skulle
sätta frukt. Men jag skrattade, tänkte ett ögonblick på att
Henrik själf nu torde vara en vildbas are, som klängde sig fast
vid lifsnjutningarna, och sedan skötte jag mina egna nöjen.
Med långa mellanrum skref fru Cilia till mig, men hon
nämnde aldrig sina blommor; blott en gång sporde hon efter
den unge vinstockens växtlighet. Jag glömde att svara henne
därpå.
En majdag — det var på fjärde året efter fru Cilias och
hennes kbarns afresa till Wien — mötte mig, vid mitt inträde i
mitt ena växthus, min trådgådsmästare med en bestört förfrågan,
om jag med afsikt gjort något illa vid ‘Karl Henrik’, som
vinstocken kallades med min forne väns båda dopnamn.
Jag förstod ej, hvad mannen menade, förrän han visade
mig vinstocken. Hälften af denne såg ut, som om den blifvit
svedd af eld.–
Från fru Cilia kom ej på lång tid något bref till mig; men
på omvägar fick’ jag veta, att Henrik efter en genomrucklad
natt deltagit i ett gatupplopp, blifvit häktad och ådömd några
veckors, eller kanske var det månaders fängelsestraff, samt att
familjen nu beslutat att sälja egendomen i Österrike och åter
flytta till sitt gamla Holmeta.
Dessa händelser gjorde ett djupt intryck på mig. De
slumrande minnena vaknade tillika med de forna känslorna. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
