Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fort kunden är utom dörren, springer hon tillbaka till köket.
Det Ar, som man såge en skottspole hafva tagit mänsklig gestalt.
Då hon i sina mjuka skor för sjunde eller åttoade gången
under en halftimme ilar förbi den ena liggsoffan, reser sig en där
liggande sjukling på armbågen.
»Detta är icke att uthärda, Ella!»
Fru Delling stannar tvärt »Plägas du så svårt, Marie?»
»Ja, vid att se dig föra ett sådant lif. Jag kan knappt
föråta min bror, så död han är, och ert enda barn tyckes likna
honom i själfviskhet.»
Fru Delling8 svägerska talade för möbler och väggar; dörren
emellan rummet och köket blef stängd med ett litet eftertryck,
som då man sätter punkt för en mening, hvilken hotat blifva
för lång.
Fru Delling drog ut sina brödplåtar ur ugnen, men oaktadt
den utströmmande hettan var hon nu blek som en dödssjuk män*
niska, och hon satte sig tungt ned på en köksstol, medan hon
sorterade det heta småbrödet.
y>jfag står nog icke heller länge ut», mumlade hon och
till-lade, i det bon hastigt reste sig upp: »Numera ligger det en viss
tröst i denna tanke.»
Hon gick bort till ugnen, profvade dess värme och sköt så
in nya plåtar fullsatta med tebröd. Äter pinglade klockan, och
hon skyndade in i boden.
»Ah, doktor Kjällson! Så snällt! Men Marie har ej velat,
att jag skulle skicka bud, hon...»
»Tror naturligtvis, att det bara är eu förkylning, fast hon
är ju i själfva verket dödsdömd.» De talade sakta och
däm-padt; men plötsligt höjde doktorn rösten: »Jag kommer med en
intressant bok åt Marie och dig!» och i det han själ t öppnade
dörren till sofrummet: »Hvad, Marie! Är det den rika tillgången
på frukt och bakelser, som. ..»
Fru Delling måste åter ut till sina plåtar.
»Hur står det till, Marie? Hvad, skall en tapper kvinna ta
till lipen af...»
»Harm och sorg, ja!» hviskade hon feberaktigt. »Tycker
du, att detta är ett trällif, passande för en dam som Ella? Hon
med sina rent konstnärliga anlag, sitt lifliga intresse för allt hvad
som rör sig i tiden? Jag flyttade till henne i fjol höst i hopp
att genom mitt arbete i någon mån kunna gälda vår familjs skuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
