Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädgårdens hvita enödrifvor, sparfvarne kifvades i takrännan
oeh skatorna skrattade i de nakna fruktträden.
»Vi ska* ej bry oss om skrock, morl Och för resten år
det båttre, han brås till exempel på en lård gudfar än på en
änka.»
»Men hvad ska’ släkten säga,» frågade hustrun, »om vi ge
oss till att hålla herrskapsdop med bara karlar?»
»Åh, de bli väl inte så bara heller,» skrattade Lars, som
kände sig glad om hjärtat vid den lätta segern. »Ser du, mor,»
fortsatte han, sättande sig på sängkanten, »länsman har alltid
prickat mig för mina många töser; nu har jag tänkt ut ett sätt
att göra honom flat. — Säg du nu bara till kvinnorna i morgon,
att vi ska* ha litet barndop, för vi ämna efter trettondagen ställa
till ett stort julgille. — Se så, här ha vi en ny piga med ett
krus ölsupa I Ska* du ha allt detta i dig, så blir du försupen
på blanka nyåret.»
Följande dag kom minst ett balft tjog hustrur på besök
hos Lars Perssons kvinna, och det åts och dracks oupphörligt.
Då fader Lars kom in, höll kyrkovärdsmora efter honom
för att få veta, b vad namn pojken skulle ha.
»Mor vill nödvändigt, att han ska* heta Sylvester; jag får
inte en syl i vädret för henne — eljest ville jag kalla pojken
Jehn, för han kom öfver oss lite oväntande hår om kvällen.»
»Lars Persson är alltid så spaserlig och full af narri,» sade
moran något flat, då hon såg, att han dref med hennes
nyfikenhet.
* *
♦
Dagen efter trettondagen skulle det vara en skogsauktion
i byn. Länsmannen skulle hålla den, men man visste, att både
prästen, ortens domare, kronofogden och en närboende grefve
«kulle infinna sig där, emedan på samma gång en ägotvist
emellan bönderna och den sistnämnde i godo skulle uppgöras. Lars
Persson visste förut, att det ej skulle vanka vare sig vått eller
torrt vid den förrättningen, och han hade därför sin plan färdig.
»Skulle inte herrarne vilja vara så bra och gå med mig
hem; jag tänker mor har litet julmat och öl i huset ännu. Det
kan intet bli utan tarflig bond mat, såsom en bit skinka, korf
och sådant smått; men det går nog ner, när en är hungrig, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
