- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
925

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så göt jag lindrande balsam på hennes fåfånga9 svidande sår
genom att förtro henne, hurusom äfven unga damer i storstäderna
stundom råka ut för liknande glupska rofdjur.–»

»Hvad, vicomte, blir det. för varmt vid eldskärmen? A,
herr vicomten bryter redan upp! Ja, det är sant, nattåget —
telegrammet från Paris. — Beklagar; men i alla fall lycklig
resa!»

Den elegante fransmannen med det sparsamma håret öfver
hjässan bugade sig förbindligt till alla sidor och gjorde en ytterst
elegant sortie ur salongen.

»Nu tror jag vi lufta ut här en smula,» föreslog onkel
Karl. »Och vet du, min älskvärda niéce», vände han sig till
den ytterst bestörta värdinnan, »jag tror, vi afskaffa de här
slöjorna, hvilka försvaga våra synnerver och kasta ett rosenrödt
skimmer äfven öfver föremål, som böra ses i sitt rätta ljus.»

»Jag tror nästan, att professorn har rätt; belysningen i
våra modärna salonger är allt för färgad», sade den unga damen
med psyskevingarne och ryste till vid den friska fläkt, som
strömmade in från det öppna fönstret. Men i nästa ögonblick
hjälpte hon med ifver värdinnan vid bestyret att befria ljus och
lampor från sidenslöjor och pappersgrannlåter.

Dimman hade lättat upp, natthimlen visade en och annan
tindrande stjärna, och inne i den vackre salongen framträdde
alla föremålen i en klar, strålande belysning.

»Ja», sade vården efter en paus, under hvilken det lilla
sällskapet med välbehag njöt af ren luft och klart ljus, »nog
beror det på något fel i vår upplysning, att vi så ofta blifva
duperade af mångahanda problematiska figurer. — En Mac
Leon skulle vara omöjlig i våra salonger, men en vicomte eller
i brist däraf en infödd — hvad skall jag säga —?»

... »skalbagge med guldstoft på täckvingärne eller en geting
i grann förklädnad», föreslog onkel Karl.

»Ja, den liknelsen är träffande.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0925.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free