Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARDEGILLE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kardor barkla sig ock därpå stämma upp ett livligt solo. Andra
föll in, ock snart var hela stngan fall av taktmässiga ljnd. Na
ock då hördes ett vresigt harklande från något kardpar, som
ännn inte blivit appvärmt.
Där låg ännu en viss omorgnad stämning över laget. Björn
sov i lill8tngan, så det standom hördes över kardornas musik.
Småbarnen väcktes, kinkade ock kröp åter ned i agnsbänkens
pösande dynor, sedan de kastat en drömmande blick på
kard-laget. Efter andra kaffekoppen började man varsamt meddela
varandra sina små morgonäventyr ock antyda, att en hälst
borde hålla sig hemma, tils tappen galit. Men först efter
frnkost-smörgåsen blev tnngbanden ock nyhetspåsarna lösta. Efter
dag-varden lemnade olycksnyheterna rum för giftermål snotiser, men
vid middagstiden började hasets döttrar bedja om kärleksvisor.
Ock på eftermiddagen dök hela laget ned i sagovärlden,
därifrån simmade det na ock då at bland byhistoriernas brokiga
öflock. Skymningen kom, ock laget gick ut några minater för
att »svala bänkarna».
Ljus ock lampor tändes, Björn satt i högsätet med pipan i
mannen ock den av honom egenhändigt sammanhäftade vis- ock
historieboken framför sig. Hans söner ock drängar satte sig
vid furubordet ock täljde korvstickor. Barnen sprang från
männen till kvinnorna ock bad ’om sagor eller visor.
— Hör, Lusse, säger då Björn, ock viker ett märke vid
den nyaste halshuggningsvisan, tjänte inte du i Rotemölla på
den tiden, när Pärnilla höll på att bli vald till riksdagsman?
— Kommer na Björn med den gamla galna historien? Nej,
då var jag allt gift ock enka efter min suput till man, som nn
är död ock hederligt begraven, hur han än för övrigt har det.
Men jag var gräbba eller minstpiga där, när Pärnilla ock hans
bror Pär föddes till världen.
— De var ja tvillingar, Lasse?
— Ja kors bevars, det var de visst. Jag minns tydligt
hela ståhäjan, fast det vid valborgsmässetid blir sina — låt mig
se — jag är tre ock säxtio i min fattigdom ock eländes tid,
som hin kungen sa, ock jag var då fjorton ock ett halvt, si
kan ni själva räkna efter. Det var eljest det året, som den
stora stjärnan med riset stod rakt över Ola Anders östra länga
ock spådde krig med blodig klädnad. Men det blev lyckligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
