Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARDEGILLE - Snåla Bertas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåkta med bibelord mot frestelsen att på ett hedniskt sätt
sörja för morgondagen. Hon gick aldrig i kyrkan, för prästen
ock kyrkorådet hade förbjudit Jonas att gå dit. sedan han en
söndag fått ett anfall mitt under predikan. Man ock hustru
tog nattvarden hemma ock tröstade varandra med Guds ord,
det bästa de förstod, om söndagarna.
Men knappt dagades det om måndagen, innan Berta åter
var i arbete, för att liksom ta igän den försummade dagen.
Ack ja, frestelserna är många, ock Berta var en olärd kvinna!
Flickan, Hanna hette hon efter farmodern, trivdes väl.
Men när hon skulle ha sina första tänder, visade där sig
ryckningar i den lilla kroppen. Folk rådde modern till att genast
söka kloka för barnet, men hon sa tvärt nej till det. Ock nu
gick ordet kring bygden, att snåla Berta inte ens nändes våga
ett par kronor på sitt barns hälsa.
En dag — barnet var då två år ock skulle ha kindtänder —
hade Berta rest bort med den lilla, ock ingen kunde få veta
av Jonas, varthän hon farit. Ock så trodde de, att hon rest till
en »klok gubbe» i Bjäre härad, som hade rykte om sig att göra
billiga kurer. Men Berta hade då på ett helt år varken smakat
kaffe, smör eller kött, utan sålt ock sparat pängar, så att hon
skulle kunna resa till en berömd doktor i självaste
Köpenhamn för att tala med honom om barnet. Hon ville hålla
den saken hemlig, för hon tyckte, att en sådan färd hördes
alltför storaktig för hänne. Hon hade ju bara varit en fattig
tiggetös.
Doktorn hade ingenting bestämt kunnat säga, om barnet
skulle gå fritt för den ärftliga sjukdomen eller ej, ock så tog
Berta igän till att slita ock sträva för att få den lille gården
skuldfri åt fadern ock flickan, vad som än månde komma.
Jonas dog, när flickan var tie år gammal, ock folk blev
rent ifrån sig av undran över det stora gravöl, snåla Berta
gjorde efter honom. Hon hade då på sig sin svarta bröllops*
klädning, som under alla åren legat insvept i ett lakan i hännes
kista.
Sedan hon blev enka, gick bon ofta i kyrkan ock hade
flickan med sig. Men hon släppte då aldrig barnets hand ur
sin, ock när prästen en gång dundrade om hälvetet ock slog i
predikstolen, gick hon genast ut med hänne ur kyrkan. Folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
