- Project Runeberg -  Gunnar Wennerberg som musiker /
13

(1929) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Jeanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13
Alla dem jag satte mig öfver, umgicks jag lätt och lustigt med;
du hade ett stort inflytande bland kamraterna för ditt lätta och
trefliga umgängessätt; dig kunde jag ej sätta mig öfver; dig måste
jag täfla med; men jag ville så innerligt ha dig till vän; — vänskapskänslan dref mig till dig — jag tänkte: nu eller aldrig! — då kom
min furia, högmodet, och isade mig, inbillade mig, att du skulle
skratta mig i synen, och kall och ilsken gick jag ifrån dig, liksom
du gjort mig något ondt.»1
Då Wennerberg gick i sista klassen, angreps han av nervfeber
och måste avbryta läsningen. Studentexamen, som vid den tiden
avlades vid universiteten, blev sålunda uppskjuten, men i september 1837 begav han sig båtledes på väg till Uppsala — en resa,
som han utförligt beskriver i brev till föräldrarna efter framkomsten.2 Både hans håg till musik och hans lust för teckning
kommo till pass under färden. På båten såg han så kostliga typer,
att han måste sätta sig till att rita av dem, och så träffade han en
grupp tyska studenter ombord, och med dem sjöng och diskuterade
han. En upplevelse av betydelse för den 20-årige ynglingens
utveckling som musiker var säkerligen det besök på operan,
som gjordes vid genomresan i Stockholm. Han tyckte, att ingenting gick upp mot att se Torslow på Djurgårdsteatern och höra
Webers Preciosa på operan: »När orkestern började med den
gudomliga ouvertyren, så visste jag inte, hvar jag var». Det är
inte svårt att förestä~la sig, vilken värld av skönhet, som vid sådant
tillfälle öppnar sig för en musiktörstande ung man, som förut
praktiskt taget aldrig torde fått uppleva några större och anspråksfullare musikaliska händelser. . Rik på nya intryck fortsatte
Wennerberg så resan till Uppsala.
Var det månne till men för Wennerbergs musikaliska daning,
att han icke kunde vistas i huvudstaden, där det ju fanns både en
opera och en musikalisk akademi, vid vilken han kunde erhållit
undervisning? Måhända ur viss synpunkt. Men å andra sidan var
just Uppsala vid denna tid ett viktigt centrum för svensk musikodBrev till Arsenius (antag!. 1837; orig. ej anträffbart); återgivet av S.
a. a. I, sid. 29 ff. — Det må anmärkas, att vid i detta arbete förekommande citat ur brev, anteckningar o. dyl. en lätt retuschering beträffande stavning, kommatering etc. emellanåt företagits.
2 Brev d. 28. sept. (i attachen Folke Wennerbergs ägo); delvis återgivet av
S. TAUBE, a. a. I, sid. 34 ff.
1

TAUBE,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wennerberg/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free