Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
tiska spänningen hade nämligen tillspetsats, och resultatet av den
uppkomna regeringskrisen blev, att Wennerberg jämte två andra
statsråd avgingo ur regeringen. Wennerberg hade förhoppningar
på att bli biskop i Skara men erhöll oväntat få röster vid valet.
Han tillträdde då i stället landshövdingebefattningen i Växjö.
Alltjämt i besittning av ungdomlig vitalitet och verksamhetslust
kom Wennerberg att under nu följande år dela sin arbetskraft
mellan riksdagsgöromål — han invaldes nämligen l 876 i riksdagens
första kammare — sina landshövdingeplikter och musiken. Han
tog energisk del i läroverksfrågor, skogsvård, brännvinslagstiftning,
härordnings- och skattefrågor o. s. v. Dock förefaller det, som
om det musikaliska skapandet åter tog fastare form i hans fantasi.
Under själva riksdagssejourerna i Stockholm blev det naturligtvis inte mycket musik utav; Wennerberg skriver till sin hustru
den 24. febr. 18821 : »Detta ständiga resandet är nog tröttsamt
och tager bort tid från mitt Stabat, som snart skulle vara färdigt,
men jag inbillar mig, att det är hälsosamt ...»2 Hemma på landshövdingsresidenset i Växjö idkades däremot rätt mycket musik.
S. Taube framhåller särskilt ett par tillfällen, då en ung sångare,
Teodor Björksten, som familjen lärt känna, kom ned till Växjö
och deltog i musiklivet hemma hos Wennerbergs. Björkstens höga
tenor förenade sig med tvenne döttrars alt och sopran och landshövdingens kraftiga bas, »och med dessa resurser inom hemmets
väggar kunde man utföra snart sagdt hvilken musik som helst,
alltifrån Pergolesis · Stabat Mater till moderna operor. Landshöfdingen måste slutligen stänga pianot under ’kanslitid’ .»3 Det var kanske framför allt vid jultiden, som musicerandet tog
fart. På nyårsafton brukade man i familjen sjunga Tegners sång
om Rings död, och sedan sjöng man »riktig musik» vid piano eller
orgel. Ofta hände det då, berättar S. Taube4, att ungdomen dröjde
kvar, sedan de äldre sagt god natt, och ibland kom landshövdingen
in igen, klädd i nattrock, »förtviflad öfver ett orätt tempo eller
Se S. TAUBE, a. a. III, sid. u8 (i S. Taubes ägo).
Det kan nämnas, att Wennerberg under riksdagsperioderna tidtals vistades
i Uppsala såsom guvernör för prinsarna Oscar och Carl och från 1885 en kort
tid för Eugen. Han återupplivade därvid många minnen från gamla tiders
Uppsala.
3 S. TAUBE, a. a. III, sid. 99.
4 a. a. III, sid. 190.
1
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
