Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
- att tillgå; det var bl. a. Crusells De fyra skålarne, Du Puys
populära »Agander Pagander och Winberg», vars tre figurer gemytligt sällskapa vid bålen på krogen — liksom Wennerbergs
»de tre» — samt »några tämligen innehållstomma koloratursånger».
Som ett slags föregångare till De Tre skulle man måhända också
kunna räkna en av Herman Lundström komponerad trio, De tre
bröderna, som omnämnes av Arsenius.1
Innehållet i de tio sånger, som bilda cykeln De Tre, är i korthet
följande.
I 1. sången (Släpp in oss!) stå de tre herrarna utanför Norbergs
schweizeri; de ropa på att bli insläppta, fast det är för sent. Så
tas då bommen bort från dörren, de säga adjö till månen och be
mamsellen servera dem — men i deras särskilda rum:
»Vårt rum är väl fritt från patrask i qväll?
Servera oss där, mamsell!
Och ’tillåt mig se’n att få säga bien’
och le åt en lurad säng.»
2. sången (Pirum) prisar i trött sorglösa tonfall den bacchanaliska sällheten; om man, innan morgon randas, upphört att andas,
det intresserar inte,
»Men ur jordens sinkabirum
Blir jag fri, när jag är pirum»
den saken är studenten åtminstone på det klara med.
I 3. sången (Daniel) — de tre sitta efter födelsedagsfirande
uppe i C.:s rum — talar barytonen om att »här kan bli rätt roligt», och påstår, att det på kvällen blir en visit av Daniel. I fortsättningen bli de uppsluppna. Basen säger, att de andra äro
fulla, de andra påstå, att basen är full. Dock, intet gräl! De äro
fulla alla tre, och det är Daniels fel, »blott han nämns, blir fyllan
stor». — N:r 4 (Vive Hodie) utgör blott ett prisande av nuets
glädje. — Sångerna n:ris 5, 6 och 7 äro egentligen, som det anmärkes i en not, att anse som särskilda delar av en trio, vadan
de »rätteligen böra sjungas i en oafbruten följd.» A., d. v. s. te1
Minnesanteckningar, sid.
11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
