Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
54
precist känner den takt jag vill ha på hwarje Glunt.» Samma
glunt framfördes i Stockholm strax därefter den 22. november av
bassångaren Walin och Ciaffei, varvid stockholmspubliken första
gången fick göra bekantskap med Wennerberg från konsertestraden.
På vårsidan 1849 har Wennerberg givit efter för de många påtryckningarna att låta publicera Gluntarne men är tveksam om
utstyrseln; han skriver nämligen i nyss anförda brev till J osephson
den 21. april 1849: »Jag har likwäl ingenting emot att så småningom
nu ge ut häfte efter häfte af nämnda Compositioner. Men på hvad
sätt skall detta tillgå i typografiskt hänseende? Ej kunna de gifvas
ut så som wanliga Sånghäften, emedan orden måste wara med i
sin helhet. Ej tror jag heller de kunna hoppressas somt. ex. musikaliska bilagor efter en bok; dertill äro de alldeles för långa. — Detta
tål således att munteligen resonnera öfver med en klok och förståndig karl som du eller Hirsch ell. bäst begge.»
På hösten 1849 är Wennerberg i full färd med att iordningställa
sina manuskript och korrespondera angående publiceringen med
Hirsch. Vid den slutliga granskningen hade Wennerberg hjälp av
J osephson, och även Lindblad bistod honom i fråga om en del
harmonisvårigheter.1 Wennerberg var föga belåten med att förläggaren ville trycka Gluntens parti med diskantklav. »Om han
vill sätta öfversta (eller Magisterns) stämma i
~-clav, det må han;
men tänk så otäck den nedra (eller Gluntens) stämman skall se
[ut] med
~-clav,
då den ganska ofta går ned ända till g, f och
någongång djupare. — - — Jag gitter, min Gud, inte att se
Gluntens stämma annat än i Basclav .»2 Hur det var, så blev
Gluntens stämma i alla fall- och till komponistens tillfredsställelse
- tryckt med basklav.
I viss förlägenhet var Wennerberg, då det gällde att ge den nya
duettsamlingen en gemensam titel. Långt innan tryckningen voro
duetterna kända under namnet Gluntarne, men Wennerberg tyckte
Se sid. 26.
Brev till Josephson den 3. nov. 1849 (i H. Josephsons ägo); citerat i S.
TAUBE, a. a. I, sid. 242-243.
1
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
