Rafael, hans levnad och verk / 23 (1920) Author: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Övergångsåren 1505-1508

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

peruginska hållningen; de omgivande sex sittande gestalterna (t. v.
från Kristus S. Benedikt, S. Romuald och S. Laurentius, t. h. Hieronymus,
Maurus och Placidus), framställda i storslagen värdighet och
ädel upphöjdhet, men också av kraftfull realism och karaktärsfull
växling, röja här bekantskap med den florentinska konsten — man
har i detta fall pekat på Fra Bartolommeos Yttersta dom i S. Maria
Nuova i Florens. Kompositionen i
sin helhet visar, med sin tudelning
av jordiskt och himmelskt, tillbaka
på ett förut ofta använt schema, som
Rafael också själv upptagit i Marias
kröning, men den visar också framåt
på senare verk av Rafael ända till
hans sista altarverk, Transfigurationen,
och anordningen av de heliga
gestalterna i målningens övre del
skulle Rafael upptaga och bringa till
sin höjdpunkt i sin nästa stora fresko,
den första bilden i Vatikanens “stanser“,
den s. k. Disputa (se nedan).

Fig. 10. S. Georg (Petrograd).

Den omständigheten, att Rafael avbröt
utförandet av denna väggbild,
tyder på att han vid denna tid var
mycket upptagen av andra beställningar
eller av resor och studier. Man har då närmast att tänka
på hans uppehåll i Florens. Sannolikt kände han denna stad och
dess konstverk redan förut genom något mera tillfälligt och flyktigt
besök. I Florens vistades ju hans lärare Perugino flera år i slutet av
1400-talet och likaså i början av 1500-talet (efter 1502), såsom jag antytt.
Det var då det naturligaste i världen att också hans bäste elev sökte
sig dit. Att emellertid — såsom vanligen sker — tala om en “Rafaels
florentinska period“, då man med period menar oavbrutet uppehåll,
därför saknas fasta anknytningspunkter och bestämda bevis (V.
Wanscher). Men Rafael har, av allt att döma, under dessa år gjort
flera längre besök i den stora konstmetropolen vid Arno; och i varje
fall är man berättigad att tala om en florentinskt influerad period,
och den inföll nu under de närmaste åren efter 1504.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>