Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förord
Redan innan jag företog mitt egentliga samlingsarbete,
insåg jag, att om genom visor, sagor, sägner, öfvertro m. m.,
skulle vinnas en djupare inblick i folkets andliga lif, det var
nödvändigt att söka så vinna hvarje meddelares förtroende,
att han eller hon ej af någon hemlig orsak omformade eller
stympade något af det som meddelades.
Det skulle säkerligen för ett djupare studium af
folkdiktningen ej vara utan intresse att för hvarje berättare äga några
upplysningar om ålder, yrke, födelseort ock andra
omständigheter. Men skånska allmogen har i allmänhet fruktan för att
komma i tidningar eller böcker», ock endast med villkor, att
berättarnes namn ej utsattes, har jag förmått att rädda så
mycket af det gamla arfvet. Jag har härvidlag ej kunnat
handla annorlunda, än jag gjort; ty dels har det naturligtvis
aldrig fallit mig in att bryta mitt gifna ord, dels har jag ansett
en oförfalskad sägen, visa o. d. vara af mera värde för
vetenskapen, än uppgifter i nyss angifna riktning. Icke ens
bynamnen har jag ansett mig böra utsätta, ty mänga af
berät-tarne ha under sin lifstid dragit socknar omkring, som ju
förhållandet är med tjänare, statfolk, handtvärkare med flere.
Ofta hafva från andra socknar inflyttade personer medfört ett
förråd af folkdiktning, som utbredt sig öfver deras nya
hem-bygd, så att det ej rätt kan utredas, hvar det eller det godset
egentligen har sitt rätta hem. De fleste berättare veta ej
häller mera därom, än att de hört det i sin barndom, i sin
ungdom, af en kamrat o. s. v., hvadan jag, efter samtal med
professor SVEND Grundtvig om saken, stannade vid beslutet,
att blott anteckna det härads ock den sockens namn, hvarest
jag upptecknat visan eller sagan.
Jag fördristar mig aldrig till att kombinera sagor, hvilka
skola intagas i någon samling eller något som hälst
vetenskapligt värk. Det händer väl stundom, att en berättare vet sig
ej kunna återgifva slutet på en saga; men då ber jag att få hvad
som förefinnes, antecknar det som fragment ock söker sedan
öfveralt, tils jag funnit någon, som kan hela sagan.
Jag hör först hela sagan, eller sä mycket däraf, som berättaren
minnes; därefter antecknar jag, ock låter så berättaren höra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
