Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. 1 TROLLET BORIAX OCK KUNGASONEK. 47
De jagade en dag, ock de jagade två, men inte sköto de
så mycket som en kråka en gång, för Boriax rådde öfver alla
skogens djur, må en veta. Tredje dagen kom prinsen som
fattig skytt ock bad dem om att få följa med på deras jakt, så
skalle det kanske lyckas bättre. Det var också ett sällskap
för dem, som fått gnidäpple af knngens döttrar! Ock de
gjorde illa narr af bonom. Men ban svarade så ödmjukt ock
bad så vackert, att de slutligen togo honom med sig ut i
skogen. Knapt voro de komna dit, förr än där visade sig vildt i
mängd. Men herrarna sköto bom, det var som det bade varit
förhäxadt, som det också var, förstås. Då bad skytten om
att få låna den ena bössan, ock när han ändtligen fick den,
så gick det som en dans för honom att skjuta den ene fogeln
ock den ene baren ock bjorten efter den andre.
När nu jakten var slut ock det de hade skjutit skulle
loras till slottet, sade skytten: »Det är mitt byte ock inte ert!»
— ock så stodo herrarna där långa i synen. Då började en
af dem i sänder att bakom ryggen på den andre underhandla
med skytten om att få köpa villebrådet. Men han ville inte
sälja ett enda stycke af det till ringare pris än det guldäpple,
de hade fått af hvar sin prinsessa. Efter mycket prut gick
först den ene ock sedan den andre in på handeln, alt i tanke
att han lurat kamraten. Men när de sedan båda lade ner sitt
byte inför kungen, visade det sig, att de bade jämt lika mycket.
Så hade den sluge prinsen handlat med dem båda.
Då vardt kungen lika klok ändå på hvilken af de två
som var den rätte riddaren, ock så befalde han, att de på
nytt skulle ut ock jaga, men på hvar sin dag, så skulle det
väl ge sig, mente han. Den gången var det de själfva, som
i smyg bådo skytten följa med. Han gjorde så ock sköt en
faslig hop djur första dagen, men inte ett enda af dem ville
han sälja på annat villkor, än att han fick klippa prinsessans
fästman i det ena örat, ock när det inte gick på annat sätt,
så höll han örat till ock blef klipt; för hvad ville han inte
göra för att bli kungens svärson! Andre dagen gick det på
samma sätt med den andra prinsessans utvalde, ban blef
också klipt i det ena örat. Sedan gick skytten sin väg, ock nu
skulle de båda herrarna föra fram hvar sitt byte, så att kungen
fick fålla dom dem emellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
