Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ene 9alen grannare än den andre. Men ingen lefvande
själ syntes till, förr än ban kom in i det innersta rummet.
Där låg prinsessan ock sof i en guldsäng, ock framför sängen
stodo hännes guldtofflor.
Nu fick prinsen sanna hästens* ord, att de älfva
prinsessorna voro ett intet emot hänne. Han såg genast, att hon
låg i trollsömn. Men han trodde, att hon nog lika gärna ville
ha honom, som han hänne, ock så lade han sig också i
guldsängen. Om morgonen sof hon lika tungt, ock så skar han
en snibb af hännes halsduk ock tog hännes ena guldtoffel ock
gick sedan in i ett rum, där alla slottets vapen förvarades.
Där skref han sitt namn ock alla sina bedrifter öfver den ena
dörren. Sedan gick han ut ur slottet ock satte sig på den
underbare hästen.
»Nu bär jag dig hem till din faders land», sade hästen,
»men under vägen skall du gå in på de ställen, jag säger dig.»
Först kommo de till eu prästgård. »Här skall du gå in
ock byta bort det fjärde guldäpplet mot en hvit bordduk, som
har en rostfläck i ena hörnet», sade hästen. Prästen gick in
på bytet, ock till på köpet sade han prinsen, att han bara
behöfde säga till duken: »Bred hvitt!» så fick han alla de
bästa rätter, han kunde önska sig. Nästa ställe var en
herregård. Där lemnade prinsen det femte guldäpplet ock bad om
ett gammalt rostigt betsel i stället. Han fick det, ock hästen
sade honom, att när de en gång blifvit skilda, behöfde hau
bara skaka på betslet, när han ville ha sin häst till sig igen.
Det tredje stället var en bondgård. Där ville prinsen byta
bort det’ sjätte guldäpplet mot en gammal lie. Men bonden
såg pä guldäpplet ock t^kte, att det var ett onyttigt ting; äta
det kunde han inte, ock inte dugde det till något annat häller,
mente han. »Men det är vackert till att titta på», sade
prinsen. Det tykte bonden också, ock så lemnade han den gamle
lien ock tog det granna guldäpplet i byte.
När nu hästen ock prinsen kommo helt nära, där prinsens
far hade sitt rike, så funno de ett stort bält, där som förr
hade varit torra landet. »Detta ha dina bröder låtit gräfva
för att hindra dig att komma in i landet», sade hästen. »Ock
nu råder jag dig, att ehvad som än händer ock hvart du än
går eller färdas, så bär alltid duken, betslet ock lien på dig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>