Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förgyldt skepp, ock så seglade hon rakt mot prinsens land ock
förklarade knngen krig.
Här blef na en förskräckelse, när den stora flottan lade
sig ntanför hufVadstaden ock det kom bud, att den skulle skjuta
ner både den ock kungens slott, om inte prinsen, som varit i
det förtrollade slottet, genast kom ner till stranden.
I det slottet bade ju alla bans älfva söner varit, ock bara
den tolfte bade inte vågat sig in där, trodde kungen; ock kunde
fred köpas med ett sådant lätt villkor, så var det inte farligt.
Den äldste prinsen fick nu befallning att rida ner ock tala
med den främmande prinsessan.
Men hon hade låtit sina tjänare breda det dyraste
skarlakan på den vägen, som prinsen skulle rida, ock så stod bon
med sin son på sitt förgylda skepp för att se honom komma.
När prinsen såg ett sådant dyrbart tyg ligga på vägen, blef
han häpen ock rädd för att fördärfva det ock red bredvid
skarlakanet. När prinsessans son såg detta, sade ban:
»Det är inte min far, annorlunda rider han!»
Ock prinsessan sade:
»Bort med dig, du har aldrig varit i det förtrollade slottet!»
Skamsen ock rädd blef han ock vände om igen; ock inte
bättre gick det för de andre tio bröderna, som också redo
bredvid skarlakanet. Men för hvar gång som en af konungens
älfva söner med skam vände hem till slottet, blefvo prinsessans
hotelser alt strängare ock strängare, ock i sin ångest viste
bröderna inget annat råd, än att taga sin yngste bror upp ur
läjongropen. Han kläddes nu i furstliga kläder, ock kungen
ville gifva honom den bäste hästen, som fans på stallet. Men
han bara skakade sitt gamla betsel, ock genast så hade han
sin underbare häst hos sig. Prinsen svängde sig upp i sadeln
ock red på det dyrbara skarlakanet, så det flög i trasor under
hästhofvarna.
»Se så rider min far!» ropade prinsessans son.
»Ja, sä måste den se ut, som vågat sofva i min guldsäng!»
tänkte prinsessan ock vardt glad i hägen.
När prinsen nu kom med sin bäst ut på stranden, frågade
prinsessan:
• *
»Ar det du, som varit i det förtrollade slottet?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
