Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hon spinner gnid af ler ock långhalm», svarade modem.
Kungen han tog detta efter orden, ock han befalde genast,
att flickan skulle komma ner till honom, ock när han nu såg,
hur vacker hon var, sade han bänne, att hon skulle få sitta
på hans kungliga slott, ock om hoo värkligeu kunde spinna
guld af ler ock långhalm, så skulle han taga hänne till sin
drottning.
Flickan vågade hvarken säga det eller detta, för bvart hon
vände sig, så var spinnrocken i vägen, ock så följde hon tyst
med till slottet. Kungen gaf hänne genast ett fint rum ock
satte dit en spinnrock ock en bra hop ler ock långhalm, ock
så skulle hon flitigt spinna guld åt honom ock lycka åt sig
själf. Men det var lättare sagdt än gjordt, ock därför grät
flickan sina modiga tårar, när hon blef ensam.
Så satt hon till sena natten ock grubblade på sitt öde.
Då viste hon inte ordet af, förr än ett litet fult troll stod
framför hänne: »Gråt inte, min tös!» sade trollet; »jag skall lära dig
att spinna guld af ler ock långhalm, om du vill gå in på mitt
villkor.»
»Hur lyder det då?» frågade hon.
»Kan du inte inom tre dygn säga mig mitt namn, så skall
du följa med mig ock bli min hustru», sade trollet.
»Kommer dag, kommer råd», tänkte hon ock besinnade
sig inte länge, innan hon gick in på trollets villkor. Dä gaf
det hänne ett par vantar, ock när hon tog dem på händerna,
så kunde hon af ler ock långhalm spinna det rödaste guld.
Förste ock andre dagen spann hon den ena härfvan guld
efter den andra, ock kungen tykte, det var riktigt bra. Hon
spann på morgonen den tredje dagen också, men det var med
ängslan i hjärtat, för trollets namn viste hon ju inte, men
kungen hade hon fått mycket kär.
Kungen däremot han var så glad, så glad, för vackrare
än alt det spunna guldet tykte han, den unga spinnerskan ifrån
torpet var. Men det var ännu för tidigt på dagen till att
hälsa på hänne, ock så gick han ut i skogen. Under tiden
satt bon i kammaren ock bara grubblade på bur hon kunde
bli fri från trollet.
När det led mot middagen, steg konungen in till hänne
ock började tala om deras gifte. Men hon svarade inte stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
