- Project Runeberg -  Sagor ock äfventyr upptecknade i Skåne /
87

(1884) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smedan han kyste nog så griskt det som bjöds, men så märkte
han, att detta rakt inte liknade tösens synament. Han låtsade
ändå om ingenting, utan gick hem ock lofvade så vänligt att
komma igen om en liten stund.

Men klockaren han var för full af mat ock stygghet till att
kanna sofva, utan ban låg bara ock tänkte på hur ban skulle
passa smeden igen. Rätt som det är, kommer smeden tillbaka
ock tigger ock nölar om en kyss till, ock klockaren sätter
fram samma ansikte som nyss. Men nu tar smeden fram ett
glödhett järn, som han bade gömt bakom ryggen, ock med
det gaf ban klockaren en kyss så varm, så att klockaren
gaf sig till att skrika af alla lifsens krafter: »Vatten, vatten!»

Då vaknar prästen, ock han tror, att syndafloden kommer.
Han tar så sin knif, som han bar i beredskap, ock skär af
tjudren, så träget skall kunna flyta. Men med det samma slår
tråget förstås i golfvet med en fart, så hjärtat far upp i halsen
på prästen, ock alla tankar på syndafloden flögo raggen i
våld.

Den kloke hunden.

Sten est ad 8 socken, Södra Åsbo härad.

Det hände sig en gång, att en präst hade en hund, som
var nästan klokare än husbonden, ock det tykte prästen själf
också.

»Hör du, Jöns», sade han en dag till sin dräng, »det är
skada, att inte Tyras kan tala, för då vore ban klokare än
både jag ock du.» Jöns menade, att hvad Tyras inte kunde,
det stod till att lära honom, för nu fans här i landet
inrättningar, där en på ett halft års tid kunde lära alla stumma
att tala, ock finge han leda Tyras dit, så kunde prästen få
sin önskan uppfyld; men femti riksdaler kostade det på
inrättningen.

Prästen tykte, att det kunde det vara värdt. Drängen fick
både penningar ock hund ock gaf sig åstad. Pengarna behöll
han, hunden sålde han på en annan ort, ock så gick han hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wesagorock/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free