Skånska visor, sagor och sägner / 43 (1880) Author: Eva Wigström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jetten och vallgossen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jetten och vallgossen.

(Upptecknad i Helsingborgs landtförsamling).

I den tiden då stora jettar funnos i alla berg hände det
sig, att en gosse, som vallade får för en bonde, lät hela
flocken gå i bet på ett berg, i hvilket en mycket stor jette
bodde. Denne unnade ingen något godt, utan kom ut ur
berget och sade till gossen, att han skulle drifva bort fåren,
ty de gingo och trampade på hans tak, och det kunde han
ej tåla. Men gossen brydde sig ej om jettens befallning, ty
gräset på berget var friskt; derför dref han äfven följande
dag fåren dit. Då såg han, att der i berget var en djupt
spricka, som gick ända ned till jettens stuga, och för att
retas med jetten stälde han så till, att der rann vatten ned
på jettens matbord.

Denne blef ond och kom åter ut samt sporde pojken,
hvad det var för takdropp. Han svarade, att det kom ur
hårda stenen, när han tryckte derpå med sin tumme, och
ville jetten sjelf öfvertyga sig om detta, skulle han nästa dag
komma upp på berget, för att få se hur stark han, vallgossen,
var. Jetten blef mycket nyfiken att se detta, ty det var mer
än han sjelf tilltrott sig att försöka. Han lofvade komma.

Följande morgon dref gossen åter sina får upp på jettens
berg, och medan fåren afbetade gräset och han väntade på
att jetten skulle stiga upp, tog han ur sitt matskrin ett par
göpnar opressad ost, lade den på klippan samt bredde gräs
och mossa öfver den. Efter en stund kom jetten klifvande
ut ur berget och begärde att få se gossen pressa vatten ur
sten.

”Det skall snart ske!” sade gossen och tryckte med sin
tumme på den gömda osten, så att vasslen sprutade jetten i
ansigtet.

”Skulle du vara starkare än jag?” sade jetten och satte
sin tumme mot en annan sten; men fastän han tryckte så
fingret knäcktes, blef der bara ett litet hål i berget, men ej
en droppe vatten kom der ur stenen.

Då fick jetten stor lust att få en sådan dräng i sin tjenst
och frågade gossen om han ville tjena honom ett år. Kunde
han under denna tid göra tyngre arbete än jetten sjelf, så
skulle han i lön få så mycket silfver och guld han kunde
bära; men visade det sig, att han ej var så stark som jetten,
skulle han tjena honom för intet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>