Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före igen, att krafterna må återftållas, som
fordras till n1atftnåltnin5en; eljeft blir maten mer
ra kroppen till laft, än till föda. .
s. Efter motion som drifvit till fvettning,
bör man aldeles icke utlätta sig för luften ; utan
då är bålt gnida kroppen meå torrt linne, och
ombyta linntyg, sedan man väl dunstat ut.
’6. Barn och gammalt folk. hafva mindre
motion af nöden, än robuft foik och de som
äro uti blomftrande åren. N
. Mjält-och Moder-sjuke personer hafva
kallare blod, än andra Månniskor, af orsak,
att de sitta för mycket stilla, så att blodet ej
drifves med force uti sina kåril; men kan man
förmå dem, att röra sig, blir. kroppen och.
blodet varmare, och de ofta curerade derigenom.
8 Motionuti starck heta, e. g mitt på varma
fonimardagarna, mattar kroppen för mycket ;
utan den bör då håldre fparas till mornar och
qvållar.
9. Perfoner, som äro fete, phlegmatiske
och med flemaktiga vätskor besvårade , kunna
movera sig till fvettning, och äro starcka
mo
"tioner dem icke skadeliga; men för magra,
fullblodiga och hetsiga naturer ärolindriga
motioner tiänligaft: motion ad Sydorem, gör de
feta rnagrare, och motion ad ruborezs, gör de
magra fetare.
10. För starcka motioner och länge cor
tinuerade, tillfoga kroppen skenbarlig skada;
ja de äro i flånd, att orsaka sjelfva döden; ty
de.tunnafte flytande och fpiritueufe delar var”
da förtårde; de tjockare vätskor blifva fegarä’;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
