Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 & Io( &
4. Kroppens flructur bidrager ganflga myc:
ket hårtill; hvarföre viffta månniskor ’äro
låcttårdigare än andra. I Padua är 1650 den 2t
Jan:blef en huftru ti!l döds flagen af sin man;
för det hon varit -otrogen 1I äckta lång’en:
[cderméra blef hon anatomiferad, efter hon i
lifstiden varit öfvermåttan okytk, då det fans-att
hännes invårtes structur mycket bidrog hårtills
Uti Leipsig b.et är 1562 en murares huftru äf?
lifvad för okyskhet, hvarföre hon blifvit skild
från sin map, Dommaren hade ofta fökt
öfvertala hånne till kyskhet; men hvarken Zhes
ologie, Maral ler Lag ville hjelpa,; hvarföre
hon amfider blef dörnd till döden. När
Medici sedermera ikar up håtnine, fans de öfra vafs’
fperinatica vara dubla och fördes följakteligen
dubbelt mera blod hos hånne till
födflo-lem-marna än hos någon annanr, livatföre hon ock
hade starckare retelse. Exempel gifves på mans:
erfoner som haft ganska stora teftreulos , att de
aft fvårt att styra lig, och tvårt om; de foni
haft dem fmå, haft mindre begårelse.
-Samma pbenomen skönjes äfven på kreaturen:
bockar äro de kåttjefullate; ty de hafva så stora
tefticuli. Ifrån defla hårflyter en befynnerlig
kroppens styrcka och hurtighet; hvilket kar
fSkönjas af caflrater och de caffrerade djuren foni
aldrig åga den lifakughet.. En vallackad håft
år större och fetare, men får aldrig den huttig”
het som en bingft: En tupp forn icke är caffré
fad; kan öfvervinna och bortjaga 7 capuners
ty den senare blir ymkelig, mifter sin krumtjår
der och fer ut nåftan forti en höns. Gålda ogcaå
ård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
