Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 & )o(l &
mer eller mindre förstoppade; häraf hånder
det i sjukdomar, att all smak är antingen falt,
beik eller aldeles ruten: en Iffericus gulljuk,
har en bitter smak på-alt det ha åter: en
Scorbuticas , skörbjuggs-Ljuk , har en rötaktig
a/calinisk (oak på atlammans. — Imagination kan
ock vara orsaken till smakens fåränderlighet;
tsåledes finna vi, att de förnåme holla alcalina
och halfrutna saker för en deliee, då en bonde
knapt kan smaka dem. Gravide som förr ’varit
mycket noga uti smaken, kunna så appetit till
de aldra våmjaktigafte saker, ja ånda till tråck,
som man har exempel på. Smaken beror ock
mycket på vanan, så att det som är ganska
begårligit för den ena, kan den andra icke tola:
Gvineernes tftörfta delice ikall vara rutit
fiskekött, hvilket andra månnitkor icke tola lukten
af, mycket mindre smaken. - Den kan på
mångahanda fått fåråndras; åter man först furt,
och derpå något annat, så kan det senares råtta
smak icke urskiljas; ty den fura smaken
förta
er den. - Vinkypare: bedraga ofta enfaldiga
öpare, i det de först gifva dem gammal oft
att åta, och sedermera att profva vinet som’i
tig fjälft kan vara för(kåmt; men tyckes dock
vara godt i anfeende till often som förtager dels.
rfåtta (mak.
Den förskåmmes och kan aldeles förloras,
om man åter och dricker mycket hett,
Smaken gifver oss tillkånna, hvad som
finakar väl och är hälsosamt för vår kropp:
hvarföre den regzeln tyckes vara
öfverensltåmmande med en frilk; bvad lons [måkar väl, bör
| ia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
