Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då i den inre öknen sådana trätor uppstå bland Bedawierne
sinsemellan slutas de sällan utan handgemäng med sår och
blodsutgjutelse, men här aflöpa de vanligen med fördömmelser
och eder, på det högsta med hotande rörelser med dolken
eller annat vapen, och framställa sålunda ganska löjliga och
putslustiga scener. Bedawin slutar aldrig utan att göra den
anmärkning, att Fellåhen tror sig ensam herre öfver denna väg
och ej vill unna någon annan att färdas här fram för att
för-tjena ”hvad Herreh honom beskärt,” och den Egyptiske
bonden å sin sida underlåter sällan att påminna sin fiende det de
tider, ”tack vare vår Herre Pashan,” längesedan äro förbi, då
öknens Araber ostrafladt fingo roffa och röfva och efter
godtycke fara fram med de fredlige jordbrukarne, närhelst de
vågade sig på egen hand ut på en resa. Dessa äro blott
yttringar af den strid, som från urminnes tider ännu fortbestår, så
i naturen sjelf mellan öknen och de från den af menniskohand
vunna odlade länder, som mellan de sednares i samhällsskick
bosatte behyggare och den förres sjelfsvåldigt frie
kringströf-vande nomader. Men då nomader möta nomader, om de äro
bekanta med hvarandra eller ej, kunna de ej gerna gå förbi
hvarandra utan att helsa ojih under ett kort samtal utbyta de‘
nyheter de hafva från de trakter, hvarifrån de komma. Så
snart de se hvarandra på afstånd börja de jemka om sina
kläder och vapen för att ge sig det möjligt förmånligaste
utseende. Skjortan, som under dagen på resan vanligen hänger
nedfälld till midjan, iklädes, hufvudbonaden putsas om och dess
fransar ordnas öfver aslarne och ryggen, men framförallt måste
den långa dolken omskrufvas och vridas några gånger i bältet
för att erhålla den riktiga ställningen, och sedan de då stäHt
sig i skick och ytterst kastat sin kapprock öfver sig, hvilken
under ridten vanligen hänger lös öfver sadeln, gå de att möta
sina vänner med handslag och korskyssningar och att vexla ett
så långt samtal som tiden medgifver. Sådana möten äro för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
