Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 BAHUS-LÄN. OROUST och MYCKLEBY.
ftoppas i det upgråfna hålet, hvaröfver en lapp
lägges, at ej orenlighet må komma deri ,;
håsten skos sedan uti et nytt hål, som nu mera ej
skal halta efter det fårra.
Svart fårgades yllegarn sålunda : man tager
Alebark , kokar den samma med vatten, doppar
få yllegarnet deri; sedan tages det, som ligger
1 botten på flipstens hoar hos Smeder ,
ochläg
es isamma vatten, som Alcbarken blifvit
kokad uti, hvilxen tilförene är filad derifrån ; man
låter det så Koka något litet, och lägger sedan
ullgarnet deruti, som då får koka en stund
tilsammans, hvarester man tager det up.
Hummelgårdar hade de tämmeligen på Orouft ;
över alt lådes, at den Humlen de så uti dem
skal nästan uti ingen ting gifva den Brazsvisska
Humlan efter; åtminftone skal på intet ställe i
Sverige växa bättre och skönaåre Humla.
” D. 31 Augufti,
Om morgonen reste jag tilWyrkoherden uti
Tegneby Herr Föns Ablqvift , hvarestjag med
myckei höflighet och vånlighet blef undsågnad.
Lin bruxa de här öfver alt at röta på vallen ,
och fådes det då blifva aldrabåft , när det förft
får ligga 8 dagar, at intet rägn kommer der på
och det sedan strax derester rågnar ; men är
det folsken hela tiden linet ligger på vallen ,
skal det icke blifva godt; det lin, som rötes få
på: vallen , -sades vara mycket bättre, än det som
rötes i-vatten, och skal det blifva mycket
mjukare , men ej hafva så mycket tog uti sig.
» Berg hvarutur sand continuerligen rinner från en
fpringa,lade Kyrkoherden skola finnas vid
Smårkullan eller Smöårtuppen uti Skredsvik focll;epl ,
vil«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
