Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapens eller konstens område. Och öfver hela
det brokiga och sorlande hvimlel göt sig ett strålande
solsken och susade vårliga vindar. Så gick dagen
hän, sorlet tystnade, gator och torg blefvo öde och
Carolinasalen fyldes af tusenden. — Hon sjöng. Den
sången har väl ej ännu förklingat hos dem, som fingo
lyssna till den. När dånet af döfvande
handklappningar lagt sig, vågade äfven studenterna, hvilkas
stolta fröjd det var att få biträda henne, att låta höra
sina sånger. Och sällan spred sig öfver dem ett
sådant skimmer af skönhet, som då; ty Jenny Linds
gåfva var det, att ej trycka ned de svagare, utan
tvärtom rycka dem med sig upp till rymder, dit man
endast når på hänförelsens vingar. — En gång, efter
en sådan fest, satte hon sig till sist ned vid pianot
och sjöng i skymningen den till henne då af Geijer
skrifna sången:
“O föll uti ditt varma hjerta
En gnista af den kärlek blott,
Som gifver fröjd och gifver smärta..
och då kände nog hvar och en, ej blott att han hört
sin tids snillrikaste sångerska, utan ock att en stråle
från denna gnista hastigt trängt sig ned och spridt
ett underbart ljus äfven i hans själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>