Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungdomen drog sig småningom ät salen, och snart
vexlade der raskt om med hvarandra musik och dans.
I båda dessa nöjen deltogo med brinnande lust äfven
de unge prinsar, som under detta tidskifte besökte
universitetet och som särskildt åt tillställningarne på
slottet gåfvo en ökad glädje och glans. Hände det
då, att prins Gustaf sjöng "I rosens doft", så vardt
stämningen med ens så vemodigt högtidlig, att endast
den liflige värden vågade bryta tystnaden och, efter
ett lika lätt som artigt tolkande af dess smickrande
betydelse, sätta dansen i gång igen. Men nöjena
inskränkte sig icke blott till sång och dans. Stundom
framställdes ock lefvande taflor, i hvilka man under
förklädnaden ofta igenkände äldre och framstående
personligheter jemte de unga. Så varsnade man en
gäng i "Tassos dödu Bottiger med sina starkt
markerade sydländska drag; en annan gång såg man
Fries’ vackra hufvud i "Milton dikterande för sin
dotter", och åter en annan Valerii ståtliga gestalt i "Den
siste skaldenu — alla oförhindrade af år, arbete och
ära att vara med i ungdomens lekar. Stundom hände
äfven att de glada skarorna, lemnande sång och dans,
trängde sig såsom sagolystna barn kring Anders en
och med spänd uppmärksamhet lyssnade till
äfven-tyret om "Keiserens nye Klseder" eller "Paradisets
Wennerbtrg, Skrifter. II.
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
