Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de väl kunna lida de små och af dem lidas. De
upphöra nämligen aldrig att vara deras likar i
ungdomlig, ja, stundom i barnslig, själsstämning, äfven sedan
ålderdomen tvingat på dem sina skrynkor och grå
hår. Af det slaget voro ock de, som spredo ljus och
fröjd i Geijers, Hwassers och Fries’ boningar. Hos
dem tog det svenska hemmets guddom ut sin rätt
utan att jaga Apollo och Muserna på dörren; men
sjelf satte han sig i högsätet och lät dem maka åt
sig, när hans trotjenare, trefnaden, ej tycktes få plats
vid bordet. Aldrig kom rundligheten af lekamlig
väl-fägnad en att glömma, att “menniskan lefver icke
allenast af bröd"; men så tvangs man heller icke
här att gång på gång gnaga på samma andliga
hus-manskosts torra skåpmat.
Sådana hem äro helt visst till välsignelse, hvar
de finnas, och icke minst i en universitetsstad; och
der fans på denna tiden i Upsala flere af det slaget,
dels inom, dels utom akademistaten, väl mindre
allmänt kända af studenter än de nämnda, men alla
förtjenta af liflig hågkomst och hvart och ett af sin
särskilda berömmelse.
Må till slut blott ett af dem nämnas, det minsta,
men derför ingalunda det minst egendomliga. Det
var det, der Alida och Tekla Knös bodde och der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>