Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räknas den ofvan omnämda inledningssången: "Nunc
est bibendum" och till dem af det senare den första
Glunten, den som i samlingen igenfinnes under N:o 13
"Bror, jag är ledsen vid lifvet, just jag."
Denna sång, olik de äldre Juvenalsångerna till
karakter och stämning, var, emedan dertill då ännu
fans tillgång, ursprungligen skrif\asn för tre stämmor,
beledsagade af viol, violoncelle, klarinett och piano.
Skälet till detta val var egentligen det, att, utom
pianot, hvilket alltid sköttes af den vanliga
ackom-pa gnatören, de tre först närnda instrumenten spelades
af Juvenaler och dessa just de tre sjungande.
Det var visserligen en något förflugen tanke att
låta dem uppträda i den dubbla egenskapen af sångare
och instrumentalister; men hvarför ej helre våga detta,
än kasta sig i händerna på andra, utom sällskapet
stående, som mellan de musikaliska stunderna blott
skulle varit till besvär! Juvenalerna voro nemligen
mycket litet fallna för främmande inblandningar i sin
familjetrefnad. Att sköta sången samtidigt med
stråken, hvilket skulle blifva tenorens och barytonens
åliggande, var ju icke någon trollkonst, om än
stundom, såsom vid hastigare armrörelser, något
ansträngande. Yärre var det med basen, som tillika hade
biåsinstrumentet på sin lott; men äfven detta lät sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
