Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för hvarandra allt mer och mer främmande, liksom
också de kretsar, som sällade sig till hvardera af dem.
Ty med all sin onekliga förtjenst ej blott i afseende
på språkets hyfsning, utan ock på det ofta fullvigtiga
innehållet, var dock konstpoesien en utbörding för den
stora hop, som hellre lyssnade till torfUga
efterbildnin-gar af en förgången tids skald skap och visor u tryckta
i åru, emedan de för stodo dem, än till oden, cantater
och fabler, inför hvilka den kände sig såsom en
upro-fanum vulgus“.
Vid slutet af förra århundradet hade emellertid
den skära och fosterländska klangen från de högstämda
lyrorna på och omkring den svenska parnassen dragit
till sig så talrika åhörare, äfven från andra kretsar
än de egentligen bildades, att det endast fordrades ett
steg, taget i den rätta riktningen, för att ett närmande
till folkpoesien skulle ske och en återförening mellan de
länge skilda syskonen göras möjlig.
Det dröjde ej länge innan det steget togs.
När under de häftiga striderna mellan den gamla
och nya skolan, om hvilket främmande banér den
svenska sången borde följa, Idunas förkämpar midt
under vapenbraket företogo sig att
Usjunga
Gamla toner, evigt ungau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
