Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfvan fortsätter.
En håg att spana ut
Hvad Herren tänkte, huru Han det ville,
Förr än sitt ord Han sagt, nu grep en hvar
Och gaf en ökad lust åt hvarje handling,
Som fick ett nytt och lockande behag:
Hon var väl Hans, men kändes som ens egen,
Och det med rätt till någon ringa del,
En del i Herrans fröjd — men, ack, hur nära
Till denna låg en del i Herrans ära! —
Allt efter värfvets art och kynnets kraf
Sig samlat skaror uti skilda hopar
Att verka samfåldt, föra medelbart
I verlden ut Allfaderns höga syften.
Till stora andar snart sig sällat små,
Och se’n de store åter till de störste.
Bland desse fanns det en, en hög kerub,
Måhända mer än någon rikt begåfvad
Med klarhet, kraft och lust att verka sjelf
Och ej bero af någon.
Prinsen.
Det var satan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
