Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hat till de senare, mot hvilka de ofta visa sig
synnerligen välvilliga. Afzelius säger: uen särskild art
af bergtroll var dvärgaslägtet. Dessa voro
slöjdkunniga och listiga. Deras qvinnor och döttrar beskrifvas
ofta såsom mycket sköna". (Sagohäfder I. 25.)
Sid. 12. Här sen I eder drottning!
Bergakungen sparar lika litet på
hedersbevisnin-gar som dyrbara skänker åt de nyvunna föremålen
för sin kärlek. I visan om Bergakungen sägs det:
"Så tog han den jungfrun allt uti sin famn
Gaf henne gullkrona och drottninganamn".
Den norske Bergakungen synes ej vara lika artig;
han nöjer sig, enligt de flesta folkvisornas utsago, att
gifva skänker, som visserligen skulle anstå en
drottning, såsom
"ein rauder gullring,
Der er ’ke makin på dronningins fing“;
eller
udei raude gullband,
Der kom alri bedre på dronningins hand";
men nqmnet uteblifver. En annan egendomlig olik*
het mellan de svenska och norska folkvisorna om den
Bergtagna synes framträda deri, att hon i de senare
merendels med hot och våld tvingas att följa
Bergakungen, hvilken hon afskyr som ett "troll sa leid",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
