Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ju högre jag steg, dess vackrare,
klarare och ljusare blef rymden. Ändtligen
kom jag till en stor port, utanför hvilken
stod en gammal man med två väldiga
nycklar i handen.
Van, som jag blifvit, att vid
telefonsamtal taga tiden i akt, ropade jag strax:
„hallå, hvar är jag!“
Gubben vände sig långsamt om. Han
var allt bra gammal, eftersom han ännu
hade tid med det klassiska lugnet.
I det han sneglade på mig med en
misstänksam blick, svarade han kort:
„Vid himmelrikets port.“
Ja, nu kände jag igen honom från
gamla målningar: det var ju Sankte Per
med nycklarna, jag såg; han som blifvit
så otaliga gånger tecknad, målad och
om-skrifven.
Jag var således död! Upptäckten var
onekligen öfverraskande, men om det
kändes så här angenämt, lugnt och godt att
vara död, så kunde det ju kallas lyckligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
