Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slätter döda och kalla i vinterdagens matt
grånande ljus.
Kanske skulle under den ändlösa,
tunga vintern köldens och mörkrets
orörlighet taga väldet öfver människornas
sinnen, om icke hafvet — fruset såväl som
öppet — egde sin trogna bundsförvant.
Den rastlösa vinden färdas lika snabbt
öfver de vida, hvita isarna som öfver de
blå böljorna.
Vinden tumlar nästan alltid om i
stadens gator; lik en djärf ryttare på en
obändig häst härjar och regerar den
enväldigt. Det går utan hejd och måtta.
Blåsten hviner och piper, stönar och
våndas, rycker, rifver och väsnas. Spåren
af dess vilda framfart tryckas ända ned
i människornas lynnen: den evinnerliga
blåsten gör dem retliga, otåliga och
om-bytliga.
Men, öppet eller fruset, bjuder hafvet
alltid blicken de stora vidderna. Och aldrig
tåla haf och vind stillastående och dådlös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
