Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låta kvinnorna återtaga en verksamhet, som de
tidigare utövat, uppfattades deras yrkande
närmast som ett otillbörligt inträngande på ett
område, till vilket männen hade ensamrätten.
Banbryterskan, som gav impulsen till att
kvinnor i medlet av 1800-talet begynte söka tillträde
till universitet och högskolor i olika länder i
avsikt att utbilda sig till läkare, var Elizabeth
Blackwell, en i Amerika bosatt engelska.
Hon vände sig till icke färre än tretton
medicinska fakulteter i Förenta Staterna med anhållan
om rättighet att åhöra föreläsningarna. Från
tolv av dessa gåvos nekande svar, tills slutligen i
Geneva medicinska college i staten New-York
frågan hänsköts till studenternas avgörande. Dessa
samtyckte till Elizabeth Blackwells anhållan och
gåvo samtidigt på hedersord löftet att bemöta sin
kvinnliga kamrat som det anstod gentlemän, så
att hon aldrig skulle ångra det steg hon stod i
begrepp att taga. År 1849 emottog hon det första
medicinska diplom, som i Amerika tilldelats en
kvinna. Senare studerade hon även i London
och Paris, erhöll anställning vid S:t Bartholomei
hospitalet i London och inregistrerades i British
Medical Register, varigenom hon betraktades som
läkare med rättighet att utöva praktik. Efter
att ha arbetat dels i England, dels i Amerika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
