Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kan förstå att Rosina Heikel, som själv
varit tvungen att utkämpa den hårdaste kamp
mot de hinder och orättvisor, som
samhällsförhållanden, lagar och påbud, seder och bruk och
icke minst den allmänna opinionen reste mot
kvinnornas handlingsfrihet och
självbestämningsrätt, utestängande dem både från kunskapens
värld och så gott som alla områden av det sociala
livet, man kan förstå, att hon med sin dyrköpta
erfarenhet var både väl skickad och kände sig
manad att främja utveckling och
framåtskridande för sitt lands kvinnor. I ett brev (den 21
febr. 1885) till redaktören för Tidskrift för
Hemmet friherrinnan Sophie Adlersparre, född
Leijonhufvud (signaturen »Esselde»), den svenska
kvinnorörelsens ledande kraft vid denna tid,
framträder Rosina Heikels varma,
handlingskraftiga intresse, i det hon ber att få uttala:
«ett hjertligt tack för de många goda impulser,
som under en lång följd af år kommit oss till
del genom ’Tidskrift för Hemmet’. Det nu
senast på Edert initiativ stiftade ’Fredrika
Bremer–Förbundet’ har gifvit uttryck åt tankar som väl
länge närts, men icke kunnat förverkligas i våra
små förhållanden. Välkommet var derföre det
uttalande af Eder i broschyrform öfver den
första af Förbundets uppgifter, hvaraf jag förliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
