Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyglarna, är råheten, som ej förstår uppskatta
hyfsning. Mot den måste den svenska
folkgruppen ställa sig som en mur, sammansluta sig —
öka sina bildningsanstalter på alla områden.»
Ett annat framsynt uttalande, som intygar med
vilket ständigt levande intresse Rosina Heikels
klara och kloka tanke följde
samhällsutvecklingens gång, finner man i de efterlämnade
papperen såsom ett inlägg i frågan om kvinnornas
politiska rättigheter. Skriven för
Hufvudstadsbladet, då 1904 i samband med det stora
spörsmålet om representationsreformen och den
allmänna rösträtten även frågan om rösträtt för
kvinnorna kommit upp, torde uppsatsen dock
icke inlämnats till tidningen. Rosina Heikels
åsikt i frågan, som på sin tid mycket
diskuterades, återges här enligt hennes manuskript:
»I fredagens nummer av detta blad[1] ingår ett
af Alexandra Gripenberg undertecknadt försvar
eller snarare förklaring för den af henne
förfäktade åsigten, att kvinnorna böra nöja sig med
att begära politisk rösträtt och icke valbarhet.
Egendomligt är att A. G., som deltagit i
kvinnorörelsen i eget land, gjort vidtgående studier om
samma sak i andra land, icke kommit till annan
åsigt än att kvinnan i alla tider skall söka ernå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
