Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
springpojke och är nu kommerseråd och stor
smörexportör — springpojken sitter dock allt
ännu i honom, tyckes det.»
Men John, som icke i kväll var vid lynne
att höra doktorns sarkasmer, skyndade att säga
god natt och gå in till sig. Där gick han
häftigt upprörd af och an i rummet. Likasom man
på afstånd kan höra vågens växande brus, länge
innan man ser den bryta sig mot stranden, så
förnam också John tillvaron af en passion, som
med hvar dag blef allt starkare. På förmiddagen,
medan han hjälpte Marta och de andra unga
flickorna att rita dekorationerna, hade han ett
ögonblick trott att allt var som förr, men efter
kvällens utfärd märkte han att detta endast varit
en inbillning. Han gick häftigt fram och åter.
Under ett lif af oafbrutet arbete hade han icke
varit van att låta känslorna taga öfverhand; han
var både förargad och förödmjukad öfver att icke
med sin vilja behärska situationen. Plötsligt
stannade han, han hade fattat ett beslut. I morgon
tidigt skulle han bege sig ut på en segeltur uppåt
Ekenäs och Pojo tillsammans med Lundman; då
skulle alla griller, hvilka förorsakades af detta
dagdrifvarlif, försvinna. Han kände sig lugnad
af sitt beslut — och för resten hade ju intet
ondt ännu skett. Hans sunda, lifskraftiga natur,
med dess starka kraf på lycka och harmoni,
förmådde skaka bort alla obehagliga tankar; han
kände sig åter vara herre öfver sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
