Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit där och frågat efter öfversten. Genom
honom hade naturligtvis brefvet kommit i huset...
Var hon nu fri, emedan hon dödat sin man? . . .
Men doktorn hade ju talat om hjärtlidande såsom
dödsorsaken . . . Döden var stum, det var just
det förfarliga i saken.
Å, denna ångest, denna förfärliga ångest!
Hon gick rastlöst af och an i rummet.
När hon tänkte på mannen, var det med
cn egendomlig känsla af medlidande; han hade
ju älskat henne. Och hon hade ju alltid varit
en hederlig kvinna, till dess hon nu lärt känna
John, så hederlig att hon ibland känt leda vid
sig själf. Skulle hon väl nu, när hon en gång
kunde lefva lifvet rikt och fullt, sådant hon drömt
det i sina djärfvaste drömmar, vara olösligt
bunden vid en död man, som hon aldrig älskat? j
Under vanvettig ångest såg hon sig
omkring i rummet. Det var, som hade ensamheten
hundra ögon, ljusblå, uttryckslösa ögon, som
hon förut alltid betraktat öfverlägset likgiltig,
men som nu stirrade på henne med en stum
anklagelse.
Någon knackade på dörren. Hon skrek till
af förfäran. Men när hon hörde sin syster Louises
stämma därute, skyndade hon sig att öppna
dörren med en känsla af att hon blifvit räddad
ur dödsnöd.
Systerns lilla späda gestalt med de
fågelaktigt snabba rörelserna slank ljudlöst in i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
